Maryam

Nu är lilla Yusef äntligen här! Så fantastiskt! Vi åkte in på kvällen efter att jag skrivit mitt inlägg (vid 21-tiden) och Hamed körde ungefär 60km/h hela tiden så det tog oss ungefär två timmar att komma fram. När han skulle gå in och hämta en rullstol till mig så känner jag bara att "shit, nu är det på väg" och det bara tryckte på, jag skrek till Hamed "skynda dig, jag känner huvudet" - Han blev nog alldeles ställd, han trodde nog liksom inte att det skulle hända så fort och han försökte hjälpa mig över på rullstolen och vi bara åkte in på akuten och närmaste rum och så bara kom han, jag ställde mig upp och så var han bara där. Som tur var så fanns det några där som hjälpte till och tog emot: Vilken lycka! Ja jisses, jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, alla ni som har fött barn förstår nog, det är bara ett sådant adrealinrus och jag vet inte vad, hela kroppen blir bara lycklig när jag tänker på det. Är så glad för att det gick så fort och att allt gick bra, alhamdulillah! Och vi är friska och krya! Har bara mysat på BB och snusat på vår lilla bäbis och när vi kom hem så blev Naima så glad över att bäbisen hade kommit ut och hon har tagit det jättebra (än så länge iaf), min lilla stora tjej.

Just nu så är hela familjen hemma, alla syskon och syskonbarn och de har åkt ut för att fiska lite så nu har jag och Yusef lite mystid, och så ska jag äta en massa kola och knäck! Hoppas att solen lyser över er!