Nu har jag...
-Ätit alldeles för mycket glass
-Suttit för länge vid datorn och klickat på en massa kläder som jag skulle vilja ha till mig och barnen. (Tyvärr är det alltid så fina kläder i höstkatalogerna!)
-Tittat till barnen 17 gånger, "sover de verkligen BÅDA två?" "hörde jag inte något?" "nu måste nog Yusef ha vaknat"...
-Sneglat på tvn och upptäckt att Peter Jihde måste ha en brorsa som jobbar på tv4 sporten
-Ätit choklad
-en del annat
och såklart tänkt en del mycket djupa tankar...
Kanske inte, men lite.
Jag tänker en del på hur viktigt det är med fokus, att kunna koncentrera sig på det som har någon betydelse.
Ibland känns det bara som att jag glider iväg, dras med av bara farten, hinner liksom inte tänka efter, allt annat tar så mycket tid. Därför känns det skönt att det snart är Ramadan, inchallah, det är som att ladda batterierna, fylla själen med de där viktiga insikterna, bomull. Inte vet jag varför just bomull, men det känns som att det blir mjukt i själen, sådär mysigt.
Ramadan handlar ju inte bara om att sluta äta, det är ju egentligen bara en liten del, det viktigaste är ju närheten som man känner med Gud.
Tid för reflektion, meditation, läsa och söka kunskap.
Något som man inser är hur mycket tid det egentligen går åt att äta, inte bara det, men hur många saker som man gör under dagen som egentligen inte har så stor betydelse eller känns viktigt.
Nej, nu är det dags för bön, sedan blir det sängen.
-Suttit för länge vid datorn och klickat på en massa kläder som jag skulle vilja ha till mig och barnen. (Tyvärr är det alltid så fina kläder i höstkatalogerna!)
-Tittat till barnen 17 gånger, "sover de verkligen BÅDA två?" "hörde jag inte något?" "nu måste nog Yusef ha vaknat"...
-Sneglat på tvn och upptäckt att Peter Jihde måste ha en brorsa som jobbar på tv4 sporten
-Ätit choklad
-en del annat
och såklart tänkt en del mycket djupa tankar...
Kanske inte, men lite.
Jag tänker en del på hur viktigt det är med fokus, att kunna koncentrera sig på det som har någon betydelse.
Ibland känns det bara som att jag glider iväg, dras med av bara farten, hinner liksom inte tänka efter, allt annat tar så mycket tid. Därför känns det skönt att det snart är Ramadan, inchallah, det är som att ladda batterierna, fylla själen med de där viktiga insikterna, bomull. Inte vet jag varför just bomull, men det känns som att det blir mjukt i själen, sådär mysigt.
Ramadan handlar ju inte bara om att sluta äta, det är ju egentligen bara en liten del, det viktigaste är ju närheten som man känner med Gud.
Tid för reflektion, meditation, läsa och söka kunskap.
Något som man inser är hur mycket tid det egentligen går åt att äta, inte bara det, men hur många saker som man gör under dagen som egentligen inte har så stor betydelse eller känns viktigt.
Nej, nu är det dags för bön, sedan blir det sängen.
Kommentarer
Trackback