Maryam

Maste bara passa pa att skriva ett litet inlagg, det var ett tag sedan. Yusef sover och Hamed och Naima badar... jag har tid for MIG SJALV! Wow! Vilken grej. Vilken lyx. Fast det kanns som att det ar for bra for att vara sant... jag tror nog att det hander nagot snart.
Det kanns pa nagot konstigt satt som om att det ar fullt upp. Fast varken jag eller Hamed jobbar sa ar det som att vi maste hinna med en massa grejer medans det ar ljust ute - ta vara pa solljuset, eller bara ljuset kanske.

Idag har jag och Yusef varit pa en foraldragrupp, valdigt intressant, sedan har vi kort lite skoter och fiskat - fast det blev inget napp, det var lite synd for Naimas skull. Ja, och annars sa rinner bara tiden ivag... och snart ar det redan mars!!! Tanka sig. Inom islam sa sager man att ett tecken pa att jordens slut narmar sig ar att tiden gar snabbare, det kanns som om att det borde komma snart isafall :).

Hamed kom antligen hem! Efter forsenat flyg och mycket vantan. I Paris sag han filmen Into the wild, som han tyckte var valdigt bra, kanske for bra... nu har han fatt for sig att han ska leva i det "vilda". Det handlar om en kille som ger upp allt och ger sig ut i naturen for att leva fritt, typ. Jag ar ganska imponerad av en kille som vaxt upp i Paris fororter, han forsoker verkligen, fast han klarar annu inte av att gora upp en eld :). Det ar ju bra, sa jag far kanna mig mer "vild" an han.
Jag uppskattar verkligen att fa bo nara naturen, det ar sa viktigt, och att fa sa mycket plats, slippa trangas i tunnelbanan och andas ren luft. Det enda som jag tycker ar synd med att bo har i lappland ar att det inte finns sa mycket muslimer, annars sa skulle jag latt kunna stanna har resten av livet (vem hade trott att jag skulle kunna saga sa nar jag var yngre, alltsa att bo kvar har?). Just nu sa ar min onskan att Yusef och Naima far vaxa upp med andra muslimer och att tron blir en del av deras vardag, inte att det ar nagot annorlunda eller konstigt. Fast jag vill ju inte heller riktigt bo i en storstad, och Sverige ar ju faktiskt ratt sa bra land... men vi far se. Vi har ju nagot ar pa oss innan Naima ska borja.

Plikten kallar.