Maryam

Igår just när vi skulle lägga Naima var det en dokumentär på tv:n om båtflyktingar, usch och fy vilket öde. Jag blev illamående, hur de behandlades! Det är ju ingen överraskning, men när man fick se det på riktigt blir man väldigt berörd. Det var en fransk kille som lyckats få en plats på en båt och kunde filma resan, ja jag måste säga att det var väldigt intressant.

På de franska nyheterna så såg jag ett repotage om unga afrikanska killar som väntade på flygplatser för att krypa in i utrymmet där hjulen dras in och så fly till något annat land. Vad de inte visste var att de under flygturen var -50 grader och ofta så frös de ihjäl under turen och när sedan hjulen skulle ut för landning så ramlade de ut. Tydligen var det en ung kille som nyligen hade ramlat ut och landat vid ett hus nära flygplatsen i Paris, ihjälfrusen. Vilka öden! De gör verkligen allt för att ta sig till ett nytt land och sedan när de väl kommer fram så blir de behandlade som skit. Ja, vad ska man säga. Man blir ju bara ledsen.

Dokumentären heter En resa genom helvetet

Från Svt : Fransk dokumentär från 2007. De är flera hundra i en bräcklig farkost. De har varken vatten eller mat. De som pratar blir slagna och de sjuka kastas överbord. För de afrikaner som klarar den tre dygn långa resan hägrar ett nytt liv i Saudi-Arabien. Journalisten Daniel Grandclement riskerade sitt eget liv för att filma de omänskliga förhållandena på en illegal flyktingbåt.

Även i SVT1 27/1