Ramadan är här!
Nu har vi hunnit plocka upp alla grejorna, vi har handlat lite kläder och kött, och så dadlar såklart! Vi har tänt lite rökelser och ljus, städat, duschat, plockat fram Koranen på bordet (ett ramadanprojekt är att läsa hela koranen) och nu är det dags för bön.
Jag tycker att det känns så spännande och jag känner mig alltid så positiv under ramadan. Under den här månaden är det speciellt förbjudet att prata illa om andra, ljuga och att blir arg. Nog för att det alltid gäller, men under ramadan måste man anstränga sig extra.
Nu så håller Naima på att kamma mitt hår och ropar "frisyren, frisyren", måste ägna lite av min uppmärksamhet åt henne!
Hoppas nu att alla ni muslimer (och vi såklart!) där ute tar väl vara på denna speciella månad
och jag ber till Allah att han accepterar vår fasta och våra böner, amin!
Må Allahs ljus vara med er
Asalam aleikoum
Å regnet det bara öser ned...
Regn. Då behöver jag inte ha dåligt samvete för att Naima tittar på film. Inte för att jag tror att det alltid är dåligt att barn tittar på tv eller film, det beror väl mest på vad det handlar om. Men konstigt nog så har jag alltid dåligt samvete när hon hänger framför tvn. Kanske för att jag får det föör lugnt och skönt. Det är kanske lite förbjudet som mamma, eller :)?
Egentligen så borde ju inte regnet hindra oss att gå ut, som min pappa alltid brukar säga "Vi är ju inte gjorda av socker". Men man blir lite avtänd, speciellt när det är kallt i luften. Vi har i alla fall tagit oss några kvarter bort till mormor och morfar, vi har just nu en sådan här marängtårta i ugnen:
Mormor fyller år imorgon!
Sedan ska vi sätta upp parbolen idag, inchallah. Jag ska också testa vegfärs, en ny sort som verkar mjuk, så att man kan forma den och göra biffar m.m. Har bara testat med färs som passar bäst till sås. Det blir intressant.
Tror att jag ska ta mig i kragen och gå iväg till trädgårdslandet och plocka lite koriander, persilja, lök och potatis.
Jaja, annars inget speciellt, vi kanske åker iväg till Umeå för lite shopping i helgen, ladda upp kylen med lite halalkött :) plus att få vara i mosken och veta vilken dag vi ska börja med fastan! Nu är det nära näranära... Tänk att ungefär var fjärde människa på jorden kommer att fasta då, det är ganska häftigt!
Nu måst jag stänga ugnen.
Nengneng
Det är inte någon thailändsk maträtt (fast det låter lite så tycker jag) utan Yusefs nya favvoord. Negnnegn låter det mest hela tiden.
Ja, det kanske kan sammanfatta min dag :)
Förutom just negnnegn så har jag och Naima haft det mysigt på bibblan idag och lånat sååå mycket böcker så jag vet inte om vi ens kommer att hina läsa igenom alla. Men det är kul att läsa barnböcker, jag är minst lika nyfiken som Naima fast efter två gånger är jag less, det är väl det som är skillnaden... barn blir visst aldrig less på något ? Eller?
Sedan har vi handlat en ny dammsugare, det var på tiden, vår gamla kommer nog från 60-talet och suger fast sig i golvet så det gäller att ha muskler för att slita den fram och tillbaka. Jag hoppas att den nya är bättre.
Sedan andra häftiga saker som har hänt oss:
...
Ja, få se nu...
...
Inte så mycket kanske.
Vi har lekt Ajaj kaptenen i parken. Gungat. Rensat blåbär. Käkat sojakorv med bröd. Och så fick jag en fin klocka i present av min gulliga man :)
Plus att jag har inhandlat lyx för kvällen: en alldeles ny Matmagasinet och lemoncurdglass!!
Så nu vet ni.
Fasta
Helt ärligt, såå svårt är det inte ...(fast vissa dagar är svårare än andra) (?) (beroende på vad man gör).
Det gäller bara att veta varför man gör det.
Vissa bara - Åh, inte äta på hela dagen, inte dricka, ingenting, vad svårt!
Andra - Jaha, men får ni äta på kvällen, då är det ju ingen grej.
Denna gång blir det min fjärde fastande ramadan (den första var jag gravid med Naima och spydde konstant, då fastade jag inte)... Tiden går så fort. Fjärde året, oj oj. Första året var speciellt, spännande och alldeles underbart. Förra året började det vara ganska svårt, dels för att det vara ganska länge mellan fajr (tiden man slutar att äta) och maghreb (tiden man börjar att äta) plus att jag jobbade, var helt ensam (Hamed var med sin mamma i Paris) och så var jag gravid. Men alhamdulillah, allt gick väl! Det var värt varenda minut.
Den enda orsaken till varför vi muslimer fastar är för att Allah vill att vi ska göra det!
I Koranen står det:
Och den som självmant gör gott utöver vad plikten bjuder, (skall finna att) detta kommer honom själv till godo. Och fastan är för ert väl - om ni visste (hur mycket gott den tillför er)!
För att ge människorna vägledning (inleddes) i månaden Ramadan uppenbarelsen av Koranen i vilken vägledningen klargörs och en måttstock ges med vilken rätt kan mätas och skiljas från orätt. Den av er som ser månens nytändning skall fasta månaden ut. Men den som är sjuk eller (stadd) på resa (skall fasta därefter) under motsvarande antal dagar. Gud vill göra det lätt - inte tungt - för er, Håll (fastan under den föreskrivna) perioden och prisa Gud som har väglett er - kanske skall ni visa (Honom) tacksamhet.
När mina tjänare frågar dig om Mig (svara då att) Jag är nära: Jag besvara den bedjandes bön, när han ber till mig. Och uppmana dem att svara när Jag kallar och att tro på Mig - kanske skall de ledas på rätt väg."
Ur Koranens budskap Surat 2 vers 183-186
Eftersom vi muslimer tror på¨Gud som den Allvetande och han säger i Koranen att fastan är för vårt väl och att vi bara skulle veta hur mycket gott den tillför oss, så litar jag på det.
Vad jag hört så finns det forskare som bevisat hur bra det är för kroppen att fasta (bara man inte vräker i sig när man väl får äta!), sedan är det ju bra att träna psyket, att stå emot något som man verkligen vill, att kontrollera sina behov till en viss gräns
och jag kan lova att när man väl är jättejätte hungrig och törstig så har man betydligt större förståelse för alla som måste leva med det hela tiden.
Sedan glädjen man känner när solen går ned och man hör de magiska orden: AAAAAAllahu Akbhar! (Gud är störst!) Obeskrivligt. Så mycket som man uppskattar maten och dofterna, varenda tugga är speciell, det spelar ingen roll vad du äter - allt är gott!
Fast såklart ska ju fastan brytas med dadlar som är tradition. Mmm.
Söta saftiga härliga stora dadlar!
Ja, nu vet ni lite mer om fastan, kanske.
Ni får jättegärna ställa frågor om ni vill kring fastan och Ramadan osv, jag svarar så gott jag kan, inchallah.
SUN day
Finns det något bättre än mat från trädgårdens skafferi?
Från alltommat.se
Helgen lider mot sitt slut och jag blir hemmafru igen. 100%.
Vi ska nog ut i skogen igen med mormor och morfar och plocka lite mer blåbär, ev lite mer hallon, det är så gott! Vi brukar alltid göra en sats med glass i glassmaskinen av dagens bärskörd, smarr.
Nej, jag har inget intressant att skriva egentligen, hör att det är Solens mat på tvn och ska snegla på det.
Ha en trevlig kväll!
Friiiiiiii -day
Fredag. Muslimernas allra bästa dag. Alla är finklädda, luktar gott. Glada.
Hela familjen går tillsammans till mosken för att be fredgsbönen, i de flesta länderna i alla fall (på Maldiverna så var det inga kvinnor i moskeerna under fredagsbönen, konstigt tyckte jag...)
Jaja, men här är vi.
Bara att acceptera.
Lite stämning kan man ju försöka att fixa till - städa, duscha, titta på fredagsbönen från Mecka, men lite festligt känns det ju att det är helg ändå :). Annars så handlar mycket om rutiner, stiga upp, fixa frukost, ut och röra på sig och barnen, lunch, leka, sova, fixa middag, bollibompa, i säng med barnen och sedan så kanske man eventuellt har lite kraft kvar att göra något som man själv tycker är roligt.
Inte för att jag tycker att det är tråkigt att vara med barnen, tvärtom, men MIN tid, min alldeles egna tid... det är ändå viktigt. Fast jag är ju ändå ganska bortskämd, mina föräldrar ställer alltid upp, så det är inte alls synd om mig. Det är ju mitt/våra val, men rutiner kanske inte riktigt har varit vår grej. Det kommer väl inte heller att fortsätta att vara det eftersom Hamed jobbar mycket kvällar och nätter och varierat schema.
Jag vet inte om jag är en rutinmänniska, men för att ha någon ordning på tillvaron så tycker jag ju att det hjälper till. Vad tycker ni om rutiner?
Sedan kan ju rutiner ha en negativ klang också (eller är det bara i mina öron?) Bara för att man har rutiner så behöver dte ju inte betyda att man kan ändra på sig eller bryta dem. Jag vet inte. Ska jag vara ärlig så är jag nog lite rädd för det också, att man ska gå upp i rutinerna allt för mycket så man liksom inte ser vad allt handlar om? Men men, det får Gud bestämma.
EN VECKA KVAR... Kära Ramadan!
Spännande spännande.
Mamma!!
Annars:
Mamma! Titta! Mamma! Mamma!
Dâ mamma? Varfor mamma?
Mamma!
Ibland sa blir jag sa stalld nar jag far fragan varfor, och nar jag antligen forsokt forklara sadar lagomt enkelt och kranglar in mig i en massa svarigheter sa ser jag ofta att hon inte bryr sig speciellt mycket om svaret.
Intressant.
Sa det tjanar alltsa inte nagot till att vara pedagogisk?
Vem vet...
Glass ar gott. Gosetjej!
Gosekille!
middag
Hamed har somnat, det är tufft att arbeta :) men han trivs och det är toppen, alhamdulillah. Naima kollar på bollibompa, som ska byta kanal, känner att jag blir lite upprörd! Yusef ligger och spanar in alla knappar på videon och leker med några dvdfilmer.
Ja, då vet ni vad vi gör.
Och en bra grej, jag ska ge kvällskurser i franska, inchallah. Det blir skoj.
Plus att vi får sätta upp parabolen här i lägenheten och se Mecka under ramadan, perfekt.
Inga andra nyheter.
Konstigt
Ibland kan jag tycka att det är konstigt (men härligt såklart) att jag kan sakna Hamed så mycket, bara efter några timmar utan honom så känns det inte bra, tomt...
Fast nu är han hemma igen efter två dagar i fjällen och vi har en heeel helg tillsammans. Nu känns det helt plötsligt lyxigt att vara tillsammans en hel helg.
Min kärlek.
Mina kärlekar. . .
Vi har ialla fall ätit dammsugare, druckit myntate och svammlat på i några timmar.
Yusef och Hamed har tagit en tupplur och jag funderar på vad vi ska äta till middag... kanske sallad, det känns lite sommrigt ute, måste söka efter inspiration (recept.nu eller tasteline.se).
Ska nog ut i mitt trädgårdsland och se vad Allah bjuder oss på :)
Nedräkning för Ramadan... två veckor kvar... inchallah!
Semesterbilder, igen
Naima tittar ut över Seine
En mysig picnic
På låtsasplayan
Lite tokiga kanske
Nu har jag...
-Suttit för länge vid datorn och klickat på en massa kläder som jag skulle vilja ha till mig och barnen. (Tyvärr är det alltid så fina kläder i höstkatalogerna!)
-Tittat till barnen 17 gånger, "sover de verkligen BÅDA två?" "hörde jag inte något?" "nu måste nog Yusef ha vaknat"...
-Sneglat på tvn och upptäckt att Peter Jihde måste ha en brorsa som jobbar på tv4 sporten
-Ätit choklad
-en del annat
och såklart tänkt en del mycket djupa tankar...
Kanske inte, men lite.
Jag tänker en del på hur viktigt det är med fokus, att kunna koncentrera sig på det som har någon betydelse.
Ibland känns det bara som att jag glider iväg, dras med av bara farten, hinner liksom inte tänka efter, allt annat tar så mycket tid. Därför känns det skönt att det snart är Ramadan, inchallah, det är som att ladda batterierna, fylla själen med de där viktiga insikterna, bomull. Inte vet jag varför just bomull, men det känns som att det blir mjukt i själen, sådär mysigt.
Ramadan handlar ju inte bara om att sluta äta, det är ju egentligen bara en liten del, det viktigaste är ju närheten som man känner med Gud.
Tid för reflektion, meditation, läsa och söka kunskap.
Något som man inser är hur mycket tid det egentligen går åt att äta, inte bara det, men hur många saker som man gör under dagen som egentligen inte har så stor betydelse eller känns viktigt.
Nej, nu är det dags för bön, sedan blir det sängen.
Vardagslyx
Bara så att ni vet :)
Från min favoritplats...
Bilder från Stora Mosken i Paris
Uppdatering
Jag har just fått insikten om hur det är att vara hemmafru. Mycket märkligt. Jag visste inte att det var så här. Inte negativt egentligen, lite för att jag saknar gubben under dagarna, men jag har fått en ny syn på livet... eller kanske på andras liv. Jag har insett hur det egentligen funkar för andra människor där en människa i familjen jobbar, för så är det ju oftast. Vad konstigt. Jag har varit alldeles för bortskämd och våra barn med båda föräldrarna hemma hela tiden. Vilken frihet det var, den gamla goda tiden :). Fast det är kul också. Många nya insikter. Han gillar jobbet iaf och det är ju huvudsaken.
Jag och barnen tog med mormor och morfar ut i blåbärsskogen, det blev två fulla hinkar och väldigt blåa kläder, händer och Naimas mun var svår att tvätta ren. Spanade efter hallon också, men det verkar som att de har torkat bort. Vi gjorde god blåbärsglass i glassmaskinen sedan, glassmaskinen är underskattad! Fika ute i skogen, solsken, en sväng till trädgårdslandet och drog upp lite potatis, tog ett vitkålshuvud och ska göra coleslaw sedan, alltså en hur bra dag som helst.
Yusef snurrar runt på golvet och tar sig överallt, han är hur duktig som helst, machallah, fast det börjar bli farligt också... hade glömt att det var såhär :/
Jag hade tänkt att skriva en massa om hur det var i Paris, för jag fick en massa bra insikter där också, men såklrt så har jag glömt bort dem nu. En sak: det är inte roligt när ens barn skriker och grinar på bussen. En till: jag vill inte vara handikappad därborta.
Annars så räknar jag ner till Ramadan som börjar i slutet augusti, jag ser framemot det sååååå mycket. Det kanske låter konstigt att se framemot att inte äta en hel månad under dygnets ljusa timmar, men jag lovar att det är något speciellt, obeskrivbart. Må Allah välsigna vår Ramadan!
Fred med er
Back to reality
Tillbaka till verkligheten, och just nu så är vår verklighet i tvättstugan. Hur kan man vara så dum att man lämnar tvätt när man åker bort? Lite var det inte heller. Strykning är varken min eller Hameds grej, så vi plattar till den rena tvätten så gott det går. Nog om det.
Vi har varit ute och cyklat (Naima har saknat sin cykel och tittat avundsjukt på alla barn som cyklat omkring i Paris), plockat lite hallon, Mmmm, ätit färskpotatis från trädgårdslandet, lycka!! (och mangold, squash, lök, allt från landet) och umgåtts med mormor och morfar. Imorgon så börjar en annan verklighet, det blir lite spännande. Hamed börjar sitt nya jobb. Jag tror att jag är mer nervös än han, jag har blivit allt för bortskämd att ha honom hemma hos mig och barnen hela tiden. Med Guds hjälp så ska det nog gå fint.
Här är en bild från trädgården i stora Mosken, här tillbringade vi mycket av vår tid. Sinnesro.
Promenad vid Seine
Picnic på ett vetefält
Naima tittar på Eiffeltornet, från Louvren.
Picnic, igen
Jag och Yusef
Borta bra men hemma bäst!
Nu gäller det att packa upp och hemma till sig lite.
Uppdaterar med lite bilder sedan. See you