Har ni missat?

Undrar ni var jag är?
Någon som har missat?

http://maryamgus.blogspot.com/


Jag har bestämt mig!

Jag ska göra slut med blogg.se!

Jag har hittat någon bättre.

Vill ni hänga med?

------------------------------->
http://maryamgus.blogspot.com/

Vi ses där!

Byte?

Ja, jag sitter här och funderar på att skaffa mig en snyggare blogg (?) ... Hm... jag ska testa ett tag och se... ni får adressen sedan :)...

Annars har dagen flytit på. Vi har äntligen fått se på parabolen och vi har zappat igenom en massa fredagspredikningar hela morgonen :) Alhamdulillah! Sedan har jag strukit en massa massa kläder (man måste ju sysselsätta sig med något!), läst dagens kapitel i Koranen, och?
Jo, vi har varit och handlat. Fast det är ju inte så bra att handla när man är hungrig... men vi kom ganska lindrigt undan. Lite färdigkäk - vegschnitzlar, falafel och så konserverad fruktsallad (min favvo under ramadan! Fast helst ska man ha i granatäpple, ännu mer frukt och så ska den vara iskall...)
Fredagshandla.
Jag kom ihåg när jag var liten och hur mycket jag såg framemot att få fredagshandla med mamma och pappa. Det var värsta grejen.
Roliga intressen, visst :)?
Då brukade de alltid köpa någon färdigmat, typ fryst pizza och så städade de hela kvällen - sedan var det helg. Fast egentligen har det väl aldrig funnits något sådant (alltså helg) för mina föräldrar, helger som vardagar har de arbetat.
Mina fina föräldrar...
Mina duktiga fina föräldrar som alltid har kämpat och stått i.

Jag ber till Gud att de får vara friska och krya och må gott till deras dagar är slut! Amin.
... och så skulle jag ju vilja att de blev muslimer också :) men det är Allah som bestämmer...

Luften är så frisk och härlig ute, machallah!
Nu ska jag fixa mat till Naima och Yusef, sedan måste vi ut och andas lite.

----------------------------------------------------------------------------------
Tack Allah för allt som du gett mig och först och främst tack för att jag fått upptäcka Islam - kärleken till Dig!

Asalam aleikoum

Barnarbete

Idag har vi städat och stått i. Ja, jag skriver VI eftersom jag och Naima har städat. Hon älskar att moppa golvet, det är ju kul för mig.
Såklart att jag är för barnarbete! Man måste ju utnyttja deras energi... :)

Dagen har hittills bara flugit iväg. Jag planerar såklart redan vad jag ska äta ikväll, jag tror det blir linssoppa. Hamed jobbar så då känns det inte så speciellt kul att göra något extra bara för mig. Fast jag såg på en fin blogg ett tips om en annan blogg :) där det fanns en massa gott. Jag blev ganska så sugen på muffins... Mmm. Jag tror att jag måste gå och handla en sväng så jag kan baka.

Idag ska de äntligen komma o sätta upp parabolen, inchallah. Nu har vi väntat på det i två veckor och de har alltid haft en ursäkt. Jag vill se på Iqra!!!
Tvätta kläder borde vi också göra... läsa dagens kapitel ur Koranen... fixa mat till barnen... och så har jag lovat Naima att vi ska ut och gunga...

Peace

Kvällens vers

"Gud lägger inte på någon en tyngre börda än han kan bära. Det goda han har gjort skall räknas honom till förtjänst och det onda han har gjort skall läggas honom till last.
Herre! Ställ oss inte till svars för glämska eller oavsiktliga fel. Herre! Lägg inte på oss en sådan börda som den Du lade på våra föregångare. Herre! Lägg inte på oss (bördor) som vi inte har kraft att bära. Utplåna våra synder och ge oss Din förlåtelse och förbarma Dig över oss. Du är vår beskyddare! Låt oss segra över förnekarna av sanningen!"

Koranens budskap: Surat 2 vers 286

Tidig

Konstigt, men bordet är redan dukat.  (Och det är 45 minuter kvar)
Som om jag tror att vi inte skulle hinna äta :)

Idag blev det crepes med champinjonfyllning och rester från de andra dagarna. Dadlar först såklart!
Annars så har dagen flytit på relativt snabbt, hälsade på hos mormor o morfar och mina bröder var hemma en sväng, och nu helt plötsligt så är det alldeles strax dags att äta...
Hungern kommer i vågor, men alltid så här innan så känns det lätt eftersom man vet att man snart får äta.
Gott gotti gott gott.
Nu måste jag nog gå och se om det fattas något på bordet :)


Morgonstress

Så typiskt.
Jag gillar inte att stressa på  morgonen när jag vaknar, och de som känner vet nog kanske att jag inte är den stresståliga typen som kan ta det coollungt när det gäller :). 
På morgonen brukar jag aldrig ställa någon väckarklocka, det skulle ju bara vara en dröm att få bestämma SJÄLV när man skulle stiga upp eller bara få vakna för att man helt enkelt hade sovit tillräckligt :). Vanligtvis brukar Yusef vakna först, typ kring åtta. Men just idag när vi hade tid för vaccinering så bestämde han sig för att vakna halv tio (vi skulle vara där 10 - så så illa var det kanske inte) Men ändå.
Jag behövde ju ingen frukost, men det känns synd att behöva slita i barnen och stressa på dem.
Naima fick åka till morfar och fika, tur för henne.
Tur för Yusef (och mig) att hans frukost alltid är perfekt temperatur, full av alla vitaminer som behövs och alltid på plats. Amning är toppen! (när den funkar, såklart...)

Annars regnar det ute och jag har stor lust att hoppa under täcket igen. Inga speciella planer för idag. Det känns som att den här dagen kommer att gå långsamt.
Måste hitta på något (kreativt?).
En sådan här dag skulle det vara kul att kunna sy och ha fantasi.
Synd att jag inte kan sy och synd att jag inte har fantasi.
...
Baka kanske...
Igår så hade jag sett framemot att få baka croissanter . Vi hade köpt fuskdeg som bara är att rulla ut och in i ugnen (så baka kanske man inte riktigt kan säga att det är), smarrsmarr tänkte jag - innan jag såg att det var alkohol i degen.
Lite arg blev jag bara. Lite mycket.
Varför tittade jag inte innan jag köpte den? Varför alkohol i en croissantdeg?

Nej, just nu så är det täcket och sängen som lockar mest. Vi ses


Vad händer?

Massor av nya människor som tittar in i bloggen?
Inga kommentarer?

Jaja, här har vi ätit gott och alldeles för mycket, jag tryckte just i mig en skål glass... Hm, inte bra.
Annars så ska bäbisen, som snart inte är bäbis längre (snart 9 månader!), vaccineras imorgon.
Jahapp, det var ju superintressant.

Barnen sover och det är dags för tarawehbönen (extra lång bön under ramadan). Det är rätt skönt att kunna koncentrera sig lite mer än när man har två småttingar som springer omkring överallt. Yusef springer ju inte riktigt, men han är där han vill vara och det är inte alltid på de bästa ställena. Idag har han iallafall käkat sand för första gången, han såg ut att gilla det :) ... inte jag. Jag kan inte minnas att Naima prövade att äta sand någon gång. Konstigt tycker jag som åt sand varje dag. (Det såg ju bara såå gott ut. Jag kommer ihåg fortfarande hur det knastrade i munnen)
Typ.
Inte konstigt kanske att man är som man är.

Naima hade en massa spring i benen vid sextiden så vi var tvungen att springa några varv runt huset. Jag blev helt slut och försökte få henne att tycka det var spännande att räkna bilar (så vi fick sitta ner) men vi upptäckte att nog största delen av den svenska befolkningen håller sig hemma då. Inte så många bilar blev det.
Jag fick iallafall vila en stund.

Salat!

Två timmar kvar...

... av denna dags fasta. Maten är redan förberedd (tonfisksallad med ris, lammköttfärsbullar, potatisplättar från igår och vårrullar, stekt aubergine...) Som alltid så gör "man" alldeles för mycket.
Men just nu så känner jag mig kanske mest törstig, tänk en stor härlig milkshake!
Eller den underbart goda mangojuicen som vi bara hittat i frankrike...
min favoritpäronjuice...
eller bara vanligt vatten...
ja, vad som helst egentligen.
Det är ett plus med fastan att man uppskattar vad som helst, man blir inte lika kräsen.

Annars så känns huvudet lite tungt, kroppen är lite trött men hjärtat känns mjukt :) alhamdulillah! När man fastar så känns många saker oviktiga,

Nu vill Yusef bryta sin fasta :)

Var medveten om Guds närvaro och du kommer att finna Honom framför dig. Lär känna Gud i medgång, så kommer Han att känna dig i motgång. Inse att det som gick dig förbi inte var ämnat för dig och att allt det som redan skett var ämnat för dig. Och inse att segern kommer genom tålamod, befrielsen genom plågan och lättnaden genom motgången

Dag 2...

... har bara börjat och jag har redan varit nära några gånger att stoppa mat i munnen :). Plus att Hamed REDAN har kört sitt årliga ramadanskämt med mig :) (han låtsas att han råkat äta något... superroligt :) fast jag går alltid på det... typiskt)

Jaja, och så gäller det att fylla denna dagen med en massa nyttigheter. Vet inte riktigt var jag ska börja. Jag har ännu inte läst dagens kapitel av Koranen och så måste jag lufta barnen lite. Det gäller att planera in bönerna och så att allt passar tiderna, har inte bestämt mig ännu om jag ska gå ut innan dhurbönen eller efter... hjärnan går inte på högvarv :)

Ikväll tror jag att jag ska göra bricks (typ vårrullar) fyllda med ris och tonfisk... Mmm.
Inchallah.
Annars just nu så har jag lust att dricka ett stort glas mjölk, alldeles kall och frisk, med stora härliga dadlar från Medina som smakar godare än den godaste kolan.

Just nu lyssnar jag på Hani Arrifai, machallah (från www.saint-coran.net)
Det gör mitt hjärta ömt, lugnt och fyllt av kärlek. Lyssna!

Må Gud vara med er

För er därute...

...som aldrig läst Koranen eller vill läsa den ännu oftare ;)
Äntligen, alhamdulillah, har Koranens budskap (översättning av Muhammed Knut Bernström) fått en alldeles egen sida på nätet! ----> toppen!
Machallah!

-------> Koranens budskap

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

[11:115] Och ha tålamod! Gud låter inte dem som gör det goda och det rätta gå miste om sin lön.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
På tal om fastan:

Abu Hurairah (Må Allah vara nöjd med honom) återberättar att den Heliga Profeten (Må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sade: "Allah, Herren över Heder och Ära säger: Alla andra goda handlingar en människa gör är till honom själv, men hans fasta är blott för Mig och jag (själv) ska belöna honom för det. Fastan är en sköld. När någon av er fastar skall han avstå från löst tal och nyfikna utbyten. Skulle någon håna honom eller försöka starta argument med honom, ska han svara med att säga: Jag fastar. Vid Honom i vars hand är Muhammads liv, andedräkten av den som fastar är renligare i Allah's syn än doften av mysk. Den som fastar upplever två glädjen: han är glad när han bryter sin fasta, och han blir glad åt belöningen för sin fasta när han möter sin Herre." (Bukhari och Muslim)



Abu Sa'id Khudri (Må Allah vara nöjd med honom) återberättar att den Heliga Profeten (Må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sade: "När en tjänare av Allah fastar en dag för Allah's skull, kommer Allah att driva Elden ifrån honom till en distans av fyrtio års resande." (Bukhari och Muslim)

Abu Hurairah (Må Allah vara nöjd med honom) återberättar att den Heliga Profeten (Må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sade: "Den som fastar under Ramadhan med en uppriktig tro och i hopp om att få belöning kommer att få sina föregångna synder förlåtna." (Bukhari och Muslim)


Abu Hurairah (Må Allah vara nöjd med honom) återberättar att den Heliga Profeten (Må Allahs frid och välsignelser vara över honom) sade: "När Ramadhan anländer öppnas paradisets portar och Helvetets portar stängs och djävularna binds fast i kedjor." (Bukhari och Muslim)


Första dagen avklarad!

Jajjemensan. Så var det gjort. Första dagen.
Ofta så tycker jag att första dagen brukar gå ganska bra, man är supermotiverad och det känns som att tiden går ganska snabbt. Alhamdulillah. Efter några dagar så börjar det att kännas som att dagarna är längre, huvudet blir tungt och så vet man att det är ett antal dagar kvar att fasta, motivationen kanske inte är lika hög.
Det roliga är väl hur hjärnan fungerar, oftast brukar jag inte äta något direkt på morgonen när jag vaknar men nu så skrek min mage direkt jag vaknade: Mat! och törstig var jag också... bara för att.
Sedan tycker jag att det går i vågor, håller man på med en massa andra saker så kan man lätt glömma bort att man fastar och till och med hinna tänka: "hm, jag tror jag att känner mig lite hungrig, jag borde nog äta något". Ibland så är man liksom på väg att stoppa något till munnen och så inser man vad man gör.
Väldgt lätt hänt när jag fixar mat till Yusef och Naima, jag är ju van att smaka av och känna med fingrarna och dessutom blir det något över så brukar jag oftast glufsa i mig det. Nu känns det lite syndigt att kasta bort något, typ en halväten macka är hur värdefull som helst! (Jag sparade den idag i kylen, nu är den uppäten :)
Sedan det där med hjärnan: hela dagen så går man och tänker på hur gott det ska bli till kvällen när man väl får äta, det är lätt att fantsiera om allt gott som finns och när man väl får äta så vill man ju liksom stoppa i sig allt det goda man har fantiserat om, men magsäcken är så liten så det finns inte plats för allt. Jag tror att jag kan "ta igen" allt det där goda, fast det inte blir lika gott när man redan har ätit en massa annat.

Konstigt nog (och trist) så blir tyvärr Ramadan, som är en månad när man inte bör tänka så mycket på just mat., en månad som ofta handlar om just mat. Så nu ska jag sluta med det :)
Denna månad ska vi muslimer ägna tid åt vår religion, att läsa och lära sig om den, lära sig om Gud, profeten Muhammed (fred vare med honom) och hans sunnah, ägna tid åt att reflektera över vår tid här på jorden och vad som händer sedan m.m.
Istället för frukost blir det Koranläsning!

RSS 2.0