Halla?

Trott. Naima sover eftermiddagslur, nu lar hon aldrig sova i natt.
Suck. Fast skont for stunden.
Hon vaknade tidigt (enligt mitt tycke, 8 var den nog...) och bara skek: MAMMA STIGA UPP, LJUST UTE. Harligt nastan jamt.  Yusef sitter och spyr i babysittern bredvid.  Mitt liv ar glamourost varre. (Fast jag lovar er att jag skulle inte vilja leva utan det!)

Hurra.
Fast ironiskt.
Ar inte pigg.
Skulle kunna lagga mig i en snohog och stirra upp i himlen flera timmar kanns det som.
Ja, typ.
Har last lite i Koranen idag, det ger en alltid lite hopp och ljus i tillvaron. Fast jag hamnade bland de sista kapitlen som handlar om jordens undergang. Behover jag saga mer...

Kan inte nagon skriva en kommentar nagon gang? Vad hander i era glamourosa liv?

Ha en bra dag.
Tror jag ska krypa under tacket.

Konvertitguiden.com

Konvertitguiden ar en mycket bra sida som ror islam och nyligen la de upp en valdigt fin berattelse om en bror som konverterat till islam som jag tycker att fler borde lasa. Som manga andra insag han att det han visste om islam var valdigt lite och nar han val borjade lasa om det var det nagot annat an han trott.
Kolla in berattelsen!                                          
                                             image45

Annu en gang...

Sa vill jag tipsa om en av de roligaste bloggarna, det ar harligt att skratta for sig sjalv framfor datorn!

Onekligen

Barndom

Nu nar jag har egna barn sa tanker jag ratt sa mycket pa min egen barndom och hur den var. Jag ska absolut inte klaga, mina foraldrar har alltid funnits for mig och stallt upp och gett mig otroligt mycket karlek, alhamdulillah.
 
Jag spenderade valdigt mycket tid i mina foraldrars tradgard och lekte under borden med sand och jord, gjorde geggamojja och hade kojor overallt och hemliga gomstallen. Mina foraldrar forsokte fa mig att vara hos en dagmamma men jag vagrade, jag skulle vara i vaxthuset! Jag ar faktiskt ratt sa glad idag att jag fick vara med dem dag ut och dag in. (Jag beundrar mina foraldrar att de jobbat med varandra under fyrtio ars tid, alltsa de har umgatts med varandra nastan varje minut under fyrtio ar!! Kan ni tanka er? Jobbat, atit och sovit sovit tillsammans, helt otroligt)

Jag kommer fortfarade ihag hur jag innan jul nar de hade mycket arbete fick sova i blomladorna med en massa tacken, riktigt mysigt. Ja, det var mycket som var mysigt nar man var liten.  Det jag tyckte om allra mest nar jag var liten var att leka ute (bygga kojor; aka bob, klattra i trad, ja allt mojligt, man hade ju en san fantasi!) och sedan ga in i varmen och ata nybakat brod med kall oboy till. Fast det var inte alltid det var nybakat brod, men det hande nog. Mamma har berattat hur jag alskade att baka, nagot som fortfarande haller i sig :).

Ja, jag blir lite nostalgisk. Jag tankte en del pa hur manga svenskar som inte blir nostalgisk nar de hor "limpmacka med mjolk", eller ar det bara jag? Jag forsokte forklara for Hamed hur mycket Sverige det fanns i detta brod, men jag vet inte om han forstod. Jag har kommit in i en limpperiod. Ni vet ju hur jag ar, jag gillar ju att kopa olika sorters mjol (som andra gillar att kopa skor, klader eller annat)... fast jag har upptackt att jag maste nog borja anvanda upp det som jag redan har.

Har kommir mitt favvorecept pa limpa just nu:
image44
Tyras raglimpa

1/2 l ljummet vatten
3 dl farinsocker (vill man ha mindre sa funkar det bra, testade med 2 dl och det kandes ingen skillnad)
2 agg
1 pkt jast
1 nypa salt
3 dl vetemjol
ca ett halvt paket ragsikt (man kan skippa vetemjolet om man koper "ragsikt med vetemjol" - da ar det redan blandat) 

Smula jasten, blanda med vattnet och sedan i med resten av ingredienserna. Lat jasa i 30 min under bakduk. Forma sedan till 4 limpor och lat jasa pa plat ca 30 min (det ar bra att smora mellan broden sa far man loss de lattare sedan). In i ugnen 200°-225° tills de far fin farg (kanske 20-30 min).
Aven gott att bland i russin.
Billigt och gott!

Bilden ar inte min limpa utan kommer fran en harlig blogg.

Hedersmord

For nagra veckor sedan sa korde jag bil och lyssnade pa ett intressant radioprogram om hedersmord. Tyvarr sa tycker jag att manga manniskor inte ar speciellt palasta och anklagar religionen for dessa hemska saker. Laste nyss ett inlagg pa den muslimska bloggen Turban  som jag tycker att fler borde kolla in!

Tvang ar forbjudet i islam. Att doda en oskyldig manniska ar forbjudet. Att doda sina barn ar forbjudet.

Frid (Sveriges muslimska natverk) har ett dokument kring islam och hederskulturer - kolla har !


Det finns aven en sida - ingahedersmord.se

Visst...

borjar det att kannas som var? Det ar ljust tidigt pa morgnarna och plusgrader... varen narmar sig! Fast har i Lappland far vi nog vanta ett langt tag tills snon har forsvunnit och vi far nagon riktig varkansla. Men det ar anda harligt. Nyss var det ju december tycker jag och alldeles djupmorkt. Huvva.

Skulle sa garna vilja skriva nagot supersmart inlagg men ar inte alls inspirerad. For jag brukar ju alltid gora det annars, hehe :).
Sa har till det "ickesupersmarta"
- Vi har tvattid idag.
- Maste handla, kylen borjar vara tom.
- Var bil har snart besiktning och kommer aldrig i livet att ga igenom, suck, det kanns jobbigt. Vi har liksom vant oss att leva med bil ett tag nu sa vi far val se vad som hander. Jag vantar pa ett mirakel.
- Det snurrar en massa tankar om framtiden i mitt huvud. Kanske man anda borde ta och utbilda sig.
- Vad ska man laga for middag ikvall?
- Tank vilket overflod av pengar vissa manniskor har. Kan de inte dela med sig lite?
- Betala rakningar. Suck. Csn. Suck. Ibland onskar jag att jag hade varit smartare, fast det som har hant gar ju inte att andra pa. Jag tanker mest pa alla pengar som gick at for att studera i Paris. Fast hade jag inte akt dit hade jag ju inte traffat Hamed, man maste ju se det positiva. Sa min skuld till Csn ar typ som min skuld till staten for att de fixade ihop oss :). Ja, okej, jag kan kanske overtyga mig till nasta gang jag far mitt arsbesked.
- Har inte kakat frukost an. Magen kurrar. Grot med hallonsylt far det bli.
- Just nu ar jag inne i en "radd for morkret period". Fast jag kanske ar det for det mesta, men ibland ar det mer eller mindre. Jag maste liksom kolla over axeln flera ganger och forsakra mig om att det inte ar nagon bakom mig. Fast det ar inte bara nar det ar morkt ute som jag ar radd. Tanker en del pa doden ocksa. Tiden gar sa snabbt. Sag en film - Things we lost in the fire - som handlade om en tvabarnsmor (Halle Barry, heter hon sa?) som forlorar sin man.  Nej, klockan ar for lite for att borja tanka pa sadana djupa grejer... nu blir det frukost och tvatt!

Loppis

Idag har vi varit pa loppis, fyndade nagra sma glas och en reflexvast till Naima. Loppis ar kul. Nu sa ska jag ta ut brod ut ugnen och fika framfor tv:n, maste erkanna att jag fastnat for Tv-sjarnan pa svt, suck. Konstigt egentligen men de sander en del bra repriser pa lordagar (packat & klart var det alldeles nyss).
Naima halsar pa hos mormor och morfar, mys for henne, de hittar alltid pa en massa roliga saker.

Ja, da vet ni vad vi har gjort hittlills idag. :)

sova sova sang sang sang

Trott. Ja, jag ar trott. Hela kroppen bara ropar - TROTT. Alltsa inte sa trott sa att jag bara kan lagga mig och sova, utan trott i kroppen, tung... ja, ni forstar nog. Sadar tungt trott som om man vagde 100 ton och hela kroppen bara dras mot marken. Trott i huvudet. Finns det ingen av och pa-knapp till hjarnan?

Fast det ar val sa att ha barn, all tid man har gar at till dem, aven om man har ett eller fem sa ar det nog samma sak. Naima har kommit in i en svammelperiod, hon bara pratar och pratar och fragar heela tiden- heter (vad heter det/han/hon)? hande (vad hande)? gor du (vad gor du)? gora (vad ska jag hitta pa att gora, jag ar uttrakad)?
Saklart att det ar kul ocksa, men ibland sa kanns det som att man vill stoppa en apelsin i munnen pa henne. Far man skriva sa? Fast det ar ju sa det kanns nar man har sovit daligt, babisen grinar och man forsoker att gora allt samtidigt, hande? heter det? heter det? heter det? - och saklart hander det alltid nar Hamed inte ar hemma! Talamod. Lugn. Andas. Snalla. Lilla. Du. Jag. Vill. Bara. Sova. Och. Ta. Det. Lungt. Mysa. I. Ett. Kuddland.

Och sa ar hon sa gosig och kramas och hon sager Alskar dig mamma och all ilska och irritation bara rinner bort. Nar hon ar sadar lillgammal och drar lite pa munnen. Nar hon sager "mysigt" och lutar sitt lilla huvud mot mig och suckar. Nar hon ligger i sangen och ska sova och pillar lite i mitt har och ar sadar mysig som bara ett litet gosigt barn kan bli.  Karlek. Blir nastan rord nar jag tanker pa det. Lilla sma babisar blir stora barn och vuxna manniskor.

me and you
Alskar dig min lilla sotnos

Alla i familjen sover, utom jag. Det kanske ar dags?

Nytt inlagg

Maste bara passa pa att skriva ett litet inlagg, det var ett tag sedan. Yusef sover och Hamed och Naima badar... jag har tid for MIG SJALV! Wow! Vilken grej. Vilken lyx. Fast det kanns som att det ar for bra for att vara sant... jag tror nog att det hander nagot snart.
Det kanns pa nagot konstigt satt som om att det ar fullt upp. Fast varken jag eller Hamed jobbar sa ar det som att vi maste hinna med en massa grejer medans det ar ljust ute - ta vara pa solljuset, eller bara ljuset kanske.

Idag har jag och Yusef varit pa en foraldragrupp, valdigt intressant, sedan har vi kort lite skoter och fiskat - fast det blev inget napp, det var lite synd for Naimas skull. Ja, och annars sa rinner bara tiden ivag... och snart ar det redan mars!!! Tanka sig. Inom islam sa sager man att ett tecken pa att jordens slut narmar sig ar att tiden gar snabbare, det kanns som om att det borde komma snart isafall :).

Hamed kom antligen hem! Efter forsenat flyg och mycket vantan. I Paris sag han filmen Into the wild, som han tyckte var valdigt bra, kanske for bra... nu har han fatt for sig att han ska leva i det "vilda". Det handlar om en kille som ger upp allt och ger sig ut i naturen for att leva fritt, typ. Jag ar ganska imponerad av en kille som vaxt upp i Paris fororter, han forsoker verkligen, fast han klarar annu inte av att gora upp en eld :). Det ar ju bra, sa jag far kanna mig mer "vild" an han.
Jag uppskattar verkligen att fa bo nara naturen, det ar sa viktigt, och att fa sa mycket plats, slippa trangas i tunnelbanan och andas ren luft. Det enda som jag tycker ar synd med att bo har i lappland ar att det inte finns sa mycket muslimer, annars sa skulle jag latt kunna stanna har resten av livet (vem hade trott att jag skulle kunna saga sa nar jag var yngre, alltsa att bo kvar har?). Just nu sa ar min onskan att Yusef och Naima far vaxa upp med andra muslimer och att tron blir en del av deras vardag, inte att det ar nagot annorlunda eller konstigt. Fast jag vill ju inte heller riktigt bo i en storstad, och Sverige ar ju faktiskt ratt sa bra land... men vi far se. Vi har ju nagot ar pa oss innan Naima ska borja.

Plikten kallar.


TV

Jag tittar inte saa mycket pa tv, men har en del asikter om det.
Kanner att jag kan stora mig pa manga program, men alla far ju se vad de vill, det lagger jag mig inte i - men jag far ont i huvudet av: melodifestivalen (100 alvedon skulle inte ens hjalpa), bingolotto (trauma fran barndomen), idol, galor av alla slag (de kanske ar for ett bra syfte, men jag star inte ut), kriminalserier, top model och en massa annat. Jag vill inte stota mig med nagon, men jag kanner bara att jag maste fa ventilera mig. (Som om ni bryr er vad jag ser pa tv! :)
Fast saklart sa tittar ju jag pa alla dessa struntprogram ibland, och man fastnar ju sa latt... typiskt... jag kommer annu ihag hur jag rusade hem fran skolan for att se Sunset beach (pinsamt, men sag det inte till nagon!!) och aven hur jag satt klistrad framfor Paradise hotel. Tragiskt med sant. Men jag stor mig fruktansvart pa det.

Men saklart finns det ju en del bra grejer - fast det sands forstas till 99% pa var kara gamla public service :). Sag igar ett program som verkade intressant - Klass 9A, sadana grejer gillar jag.

Fast det ar inte latt med tv, det ar banne mig som en drog, jag gillar inte droger... :)

Min bebis och samhallets olycksbarn

Det ar markligt hur det bara myser i kroppen nar jag far snusa pa hans lilla mjuka hud och nar han tittar mig rakt in i ogonen och bara ger mig det storsta leendet. Det finns inget hat, inget komplicerat hos honom, inga baktankar eller misstankar eller krav (ja, forutom att jag ger honom mat saklart) eller nagot ont - barn ar sa rena och underbara, de ar sma personer redan forsta dagen med en egen vilja och personlighet. Det ar som jag tidigare skrivt konstigt med all den karlek som man kan kanna till denna lilla knodd. Nu ligger han har bredvid mig och sprattlar lite med benen och nar jag tittar pa honom eller pratar sa lyser han som en sol. Tank att det kan vara sa fantastiskt.
Barn, tank att det finns manniskor som kan vara onda mot dem, det ar ju sjukt.

Fast i var varld ar det mycket som ar sjukt idag - alla orattvisor, ja, jag kanner att jag inte ens ska borja tanka pa det for det tar inte slut. Men det ar anda viktigt tycker jag, fast jag vet inte om jag ar ett bra exempel, men jag tycker anda att man inte far lasa in sig for mycket pa sin egen lycka, bara skydda sin egen lilla kokong... man maste ju anda vara medveten om det som hander runt omkring. Jag blir sa lycklig nar jag ser manniskor som verkligen bryr sig och gor saker for andra, helt fantastiskt, kanner att jag sa garna skulle vilja gora en massa ocksa, men vet inte var jag ska borja.
Sag for en tid sedan ett repotage om hemlosa i frankrike och kunde nastan inte sova om kvallen, blev sa tyngd. Man fick se hur de blev behandlade och var de fick sova, de var verkligen sa olyckliga. Pa tal om hemlosa sa tanker jag pa en del foton som Hamed tagit , ska visa nagra har nedan.
Samhallets olycksbarn...

           


snökoja

Just nu så har vi fullt upp med renovering av vårt nya hus - Villa Villekulla! Vi håller på att gräva ut väggarna så att fler familjemedlemmar ska få plats. Det är Naima som är projektledare, hon ger order, det är hon ganska bra på. Vi brukar ha kalas där varje dag och äta glass, låtsasglass. Det blir ett fint hus. Pippi och Tommy och Annika bor också där såklart. Fast det skulle nog vara lite kallt att sova där. Det är bra att barn (och föräldrar också för den delen) har bra fantasi. Just nu så är hon inne i en väldigt fantasifull period och hittar på en massa saker, oftats är det kanske att hon äter glass :) Undra var hon får allt ifrån... (under min barndom var jag nog ganska känd för min stora glasskonsumtion)

Men det blir en mysig snökoja i alla fall.
 
Annars så är det fullt upp med två barn alldeles ensam, det finns inte så mycket tid till annat. Idag har vi bakat chokladbollar och imorgon ska vi besöka min gamla arbetsplats och bjussa de stora barnen, det blir trevligt. Imorgon tar förhoppningsvis min käre make flyget hem, men de ringde från flygbolaget och sa att de strejkade nere i Paris (så himla typiskt franskt!!), så vi får väl se.

- Marocko

Många människor frågar mig var min man kommer ifrån och vissa vill liksom inte acceptera när jag säger att han är fransman och blir då lättade när jag säger att hans föräldrar är från Marocko. (De forsätter att prata med honom som att han vore marockan - kanske eftersom han har ett "typiskt" arabiskt utseende - de pratar om Marocko som hans land, fast när han väl besöker detta land som anses som "hans" anses han vara en utlänning som pratar språket dåligt).
Jag kan faktiskt mycket väl förstå varför många av andragenerationens invandrare har problem med identiteten - fast det är väl kanske ev av många förklaringar - de har utsidan från ett land och insidan ett annat - och blir ofta dömda för den sidan som de själva inte kommer i kontakt så mycket. Konstigt formulerat kanske, men ni förstår nog vad jag menar. Ja, jag tycker att det är väldigt intressant det här med olika kulturer och uppfostran och bara människor i allmänhet. Självklart så funderar jag mycket kring det eftersom mina barn kommer att ha tre eller fler kulturer kring sig - den svenska, franska och marockanska - och eventuellt något annat, var vi nu väljer att bo någonstans i framtiden. Nog om detta, det finns så mycket jag skulle vilja diskutera kring men jag hör att någon är hungrig i bakgrunden. Ni får gärna dela med er av era erfarenheter och tankar kring detta med olika kulturer och identitet.

Besökte Marocko en gång för tre år sedan och tyckte väldigt mycket om det. Hittade ett recept på en fisktagine som jag skulle vilja pröva någon gång: Delar med mig av det (från tasteline.com)

image38

0,6 kg

fiskfilé(er), fast fisk, ex torsk
2 st

gul lök(ar)
1 st

aubergine
1 st

zucchini
1 burk(ar)

passerade tomater
0,5 msk

fiskfond
15 st

gröna oliver


persilja


färsk persilja, till garnering
4 skiva(or)

lantbröd, stora
Marinad
2 msk

olivolja
1 tsk

salt
1 krm

svartpeppar
0,5 tsk

chilipulver
0,5 tsk

kanel
0,5 tsk

spiskummin
0,5 st

citron rivet skal och saft
1 nypa(or)

saffran
 
 
Tillagning:

1. Skär fisken i stora bitar. Blanda olivolja, salt, kryddor, citron i en skål. Stöt saffran fint och blanda ner detta. Vänd fiskbitarna i kryddblandningen så att de blir kryddade på alla sidor. Låt skålen stå medan du tillagar såsen.

2. Skala och hacka löken. Skär auberginen och zucchinin i tärningar. Hetta upp lite olja i t ex en stor stekpanna och fräs löken mjuk utan att det blir brun. Tillsätt auberginen och zucchinin, salta en aning och stek tills de blir mjuka och fått en aning färg, cirka 15-20 minuter.

3. Tillsätt passerade tomater, buljong och oliver och låt koka någon minut. Lägg försiktigt ner fiskbitarna och marinad som runnit av. Sjud under lock på svag värme 7 minuter. Smaka av och garnera gärna med persilja. Servera med nybakt lantbröd. Cous cous eller bulgur passar också bra till denna rätt.

Godis

Till min lycka kom jag just pa att jag hade godis i min väska! Hurra!  Jag känner ett sådant stoort sötsug, och prata inte om choklad... men det måste vara bara for att Yusef får ont i magen om jag äter det... ungefär som med mitt "måstehabrieostbegär" under graviditeten... (jag som inte ens är speciellt förtjust i det annars)
Konstigt att man alltid vill ha det man inte kan få och alltid tror att gräset är grönare på andra sidan, för visst är det ofta så? Vi är märkliga, vi människor.

Idag så är vår lilla bäbis 7 veckor, stora killen. Han ger oss stora fina leenden och känns som en väldigt lugn person - konstigt, men jag tycker att man kan se personligheten redan nu, så var det med Naima också. Underbara små liv.
  Såklart att bäbisgymet är till för Naima, Yusef kan ju få låna det... ibland.

Annars så känner jag mig väldigt tacksam just nu, vi äter bra, sover kanske inte alltid så bra men för det mesta och jag känner mig så lycklig över att ha vänner som kan ge mig intellektuell stimulans - det ar så viktigt att kunna samtala, diskutera, bara prata sig bort in i olika världar... också att kunna lyssna. Man behöver såklart inte alltid tycka likadant, men man måste ju respektera varandra. Ett bra samtal för mig är nog mer värt än... ja, jag vet inte vad, men väldigt mycket.

Skriver just nu med en hand, Yusef äter samtidigt, och jag känner att det tar lite för lång tid så nu slutar jag, vi ses.

Frihet?

Jag fick en fraga tidigare har pa bloggen om livet som muslim som jag tankte skriva lite om.

Tyckte det verkade som att man inte hade nån frihet, allt dom gjorde måste ju ta så mycket tid och energi! Har du aldrig upplevt det så med alla böner osv? Att ramen du lever inom begränsar dig?

Forst sa skulle jag vilja diskutera lite kring vad frihet ar. Jag tror inte att det finns en total frihet, vi kan inte leva oberoende av nagot, forst och framst sa maste ju vi manniskor ata - och redan detta leder till ett behov - vi maste ha mat, hur far vi tag pa det osv. Sa jag undrar egentligen vad frihet ar, har man ingen frihet om man jobbar? Om man bor tillsammans med nagon osv. Men vi har ju saklart en viss frihet - Gud har gett oss friheten att valja! Och vi stalls standigt infor en massa val, stora som sma. Eftersom jag tror pa Gud och Koranen sa tror jag ocksa att det finns saker som ar "ratt" och "fel", eftersom Gud berattar om det i Koranen. (Sedan sa ar det ju inte sa att allt ar svart och vitt, Allah ar den mest forstaende och det ar alltid intentionen som raknas i islam).

De flesta som jag pratar med undrar om det inte ar jobbigt att be fem ganger varje dag, att vara uppbunden vid speciella tidpunkter pa dagen. For mig sa har det varit en trygghet, reglerna och ramarna som finns har hjalpt mig att finna ro. Jag tycker att det ar skont att standigt bli pamind om att det finns viktiga saker i livet och att doden vantar oss alla. Vi maste ta vara pa tiden. (Det blir lite som att leva efter carpe diem).

Alla regler som Gud har gett oss ar ju for vart basta, han har inte gjort det for att det ska vara svart eller jobbigt. (Titta bara tex. pa hur mycket problem som alkoholen for med sig, vem har nagonsin matt bra av att ljuga? skulle alla stjala, hur skulle det bli?) Det goda vi gor kommer ju tillbaka till oss. Vi ar ju alla begransade pa olika satt men som jag sa tidigare sa vet jag ju att det ar for mitt basta, darfor kanns det inte jobbigt pa nagot satt.
Vi muslimer har ett mal, och det ar att efter doden komma till paradiset. Vi manniskor ater ju for att bli matt, bygger ett hus for att bo i det, jobbar for att fa pengar... osv. Vi muslimer lever for att komma nara Gud.
Allah ger oss beloning for det arbete som vi utfor (som tex att be).

For mig ar ocksa bonen ett satt att visa min tacksamhet till den som skapat mig och som gett mig allt som jag har, kunskap, kanslor, materiella saker, min familj, mina vanner, naturen, maten... ja allt. Han sager till oss i Koranen att vi skall visa honom tacksamhet genom bonen - och jag vill att han ska vara nojd med mig, sa darfor gor jag som han sager. (Det ar ungefar som att nagon skulle ge dig 1 miljon och sedan be dig stada ditt rum, saklart att du skulle gora det. Det ar ju ett satt att visa tacksamhet pa.)

Mina boner ger mig energi och jag har alltid en frihet att valja och jag har valt att vara muslim (en som underkastar sig Guds vilja).

Jag hoppas (inchallah) att jag inte sarat eller krankt nagon, och detta ar saklart mina asikter. Jag hoppas saklart att alla manniskor kan respektera varandra oavsett religion eller hudfarg eller kon eller vad det nu kan vara, vi ar ju alla manniskor och har olika satt att se saker pa. Ni far garna fraga om ni undrar nagot. Tack for mig.

Trist...

Vad det ar trist nar det ar rent och stadat hela tiden...
Vad det ar trist nar inte dina sockar ligger overallt...
Vad det ar trist nar dina kaffeapparater ar rena och fina och instoppade i ett skap...
Vad det ar trist nar sangen alltid ar baddad och fin...
Vad det ar trist utan smulor pa bordet och jag inte far tjata pa dig att du inte torkar efter dig...
Vad det ar trist utan din eltandborste som alltid faller nar man ska skruva pa vattenkranen och jag inte kan irritera mig pa den...
Vad det ar trist utan alla dina jackor och alla dina skor i hallen...
Vad det ar trist for Naima och Yusef utan sin alskade pappa som leker med dem...
Vad det ar trist utan nagon att krama om och prata om dagen som varit...
Vad det trist att inte hitta kaffekoppar overallt...
Vad det ar trist att inte hora dina trappsteg i trappan nar du kommer hem pa kvallen...
Vad det ar trist att inte ha nagon att vanta pa nar vi ska nagonstans...
Vad det ar trist nar jag kan sitta vid datorn hur mycket jag vill och se pa vilka program jag vill...
Vad det ar trist att be utan dig och inte hora din harliga rost nar du citerar koranen...
Vad det ar trist att inte ha nagon att skratta med och se pa och kanna att vi hor i ihop, vi ar en familj...
Vad det ar trist nar jag vet att du bara varit borta en dag och jag vet att det ar fler som vantar...

Fast det ar underbart anda...
att du finns, det racker.

Du gor mig hel

Tycka om eller inte tycka om...

Jag vet inte om alla har sett filmen Amelie fran Montmartre, om inte sa ar det en valdigt fin film, ett bra tips. Den var lange bland mina favoriter och en av anledningarna till att jag akte till Paris (lattlurad som jag ar :). Blev ganska besviken nar jag kom dit och det var gratt och trist, luftfororeningar, fullt med hemlosa manniskor och inte alls samma vackra farger som i filmen. I borjan av filmen visar de lite vad de olika karaktarerna tycker om och inte om (Amelie tycker om att titta pa manniskornas ansikten nar de ser pa bio, hennes pappa tycker inte om att kliva upp ur bassangen nar badbyxorna smiter at... m.m.)
Jag tankte gora en lite lista 'a la Amelie :) - ingen rangordning och inte alltfor seriosa saker som fred och varldssvalten...

Jag tycker om...
- att sova med fotterna utanfor tacket, jag bara maste - jag tror att mina fotter ar klaustrofobiska
- att undersoka matvarubutikerna lange, hylla efter hylla
- doften av nybakat brod
- att klippa mina tanaglar (problemet ar bara att jag gor det for ofta, sa jag har ju nastan inget att klippa)
- att se mina barn skratta, leva, sova... allt saklart
-  svt

Jag tycker inte om...
- nar sockarna aker ner under fotterna i skorna (hande mig idag... irriterande)
- nar en superbra bok tar slut, det finns inget som kan ersatta den
- att ga igenom metalldetektorer, det kanns alltid som om att det ska pipa, och vad hemskt det ar om det val gor det (tank om nagon har stoppat pa mig knark som i Bangkok Hilton! - fast det piper ju inte da, men att de skulle upptacka det)
- ordet varsel
- smulor eller sand i sangen, usch det gar ju inte att sova da
- bingolotto

Usch, det var ju ganska svart att hitta sadana medelgrejer man kan skriva, for jag menar det finns ju egentligen hur mycket som helst som jag gillar, men jag vet inte vad jag ska skriva...  hjalp, vad tycker ni om/inte om?


RSS 2.0